saken dar aktuella informationen, alternativ genom att klargjort hanfora informationen till kallor som verkar otillrackliga, vilket hjalper mot att larma lasaren ifall informationens ursprung. Se samtalsidan for mer vagledning.
Bland de arter saso anvander sexuell reproduktion befinner sig den sexuella attraktionen (eller erotis attraktion ) attraktionen till andra medlempulering eller sta erotiska aktiviteter.
Manga hypoteser avseende evolutionsteorin foreslar att somliga sarskilda egenskaper hos organismer ( sekundara sexuella egenskaper ratten i pafaglar, storleken villig hornen itu hjortar, saken da sexuella skinn itu primater; volymen fran brosten eller storleken ratio- svaga kvinnors hofter, muskelmassa hos karlar. ), som skulle valla erotis dragning, inneha valts ut itu evolutionen for att forstora risken for fortplantning tillsammans saken dar lampligaste partnern.
Alltsa skulle flertal populara attraktioner, so broststorlek eller nago kvinnas flamma karleksforbindelse emella midja och hoft, framfor motsvara sexuella preferenser pa grund av sarskilda kulturella egenskaper.
OBS saken dar arme artikeln presenterar teorier samt vetenskapliga varden ifall morfologiska, sunda, olfaktoriska egenskaper etc. sasom orsakar erotisk tilldragning emella djur. Do specifika neurobiologiska processerna sasom astadkommer det genomforbart att identifiera det motsatta konet presenteras inom artikeln erotis bojels. Do neurobiologiska processerna som ligger at underlag pro sexuella preferenser pro somliga egenskaper hos partnerna alternativt sta nagra specifika partners presenteras inom artikeln Sexuell foredra.
Allman ram
Syntesen itu for narvarande tillgangliga data tyder kungen att do majoriteten djur ar biologiskt organiserade stav heteroseksuell samla. Avhangig kungen kannetecknen hos kanda neurobiologiska kretsar verkar kemisk samfardsel befinna den mest lampliga for flyttning fran signaler som utloser erotisk dragning.
Neurobiologiska kretsar itu samla
Nya vetenskapliga plug visar att den allmanna neuroanatomiska organisationen itu icke-primata moderkaksdjur befinner sig sarskil utformad sta heterosexuell sampulering. Latt uttryckt finns det tre stora forkopplade neurobiologiska kretsar, kontrollerade it hormoner
Enligt denna organisation ar det inom daggdjur luktkretsarna sasom verkar besta do mest lampliga forut nedarv process fran signaler saso utloser sexuell attraktion.
Organisation fran sensoriska ordna
Studien av skilda sensoriska ordn antyder att bara kemisk samfardse uppenbarlige befinner si saken dar mest lampliga for att formedla signaler relaterade mot erotisk attraktion.
Nagon kemisk molekyl kan minsann innehav specifika fysikaliska och kemiska egenskaper, sasom skiljer sig avsevart fran do tusentals andra kemiska molekyler saso finns inom miljon. Kemisk kommunikation finns gallande alla nivaer inom en organism inom cellen, mellan celler, emella vavnader sam organ. Dartill kan kemiska molekyler latt syntetiseras, emitteras samt detekteras av nago organism. Hos daggdjur kan flera sensoriska organ ( tunga, Grueneberg ganglion, septalorgan etc.) hitta kemiska molekyler. Men det befinner si olfaktoriskt epitel sam speciellt det vomeronasala organet saso verkar specifikt organiserat darfor att bearbeta de kemiska signaler som utloser erotisk dragning.
Jamfort tillsamman somatis stimulering utgo det somatosensoriska systemet itu flera typer av receptorer ( mekanoreceptorer, nociceptorer, termoreceptorer osv.) Saso finns ino huden, inalvorna, musklerna sam senorna inom kroppen. Mo avvikelse fran sensoriska ordna darborta receptorer finns ino sensoriska organ, ar olika somatosensoriska receptorer utspridda i bot kroppen. Dessa receptorer mojliggor detektering it skadliga stimuli, temperatur, stretch, belastning, vibrationer alternativ kontakt. Pa denna pla marker vi att ingen fran dessa receptorer kan befinna specifika stav nago sexuell tecke. Va forbindelse tillsamman kroppen aktiverar somatosensoriska receptorer, oavsett om kontakten befinner sig erotisk eller inte. Det finns darfor inga elementara somatosensoriska signaler som ar specifika sta reproduktivt uppforande. Det finns fasten specifika kopplingar emella penis / kittlare och beloningssystemet, sasom utloser sexuella reflexer sam inducerar manga sexuella lardomar. Men det somatosensoriska systemet verkar icke existera organiserat darfor att processa signaler saso utloser erotisk tilldragning.
Saken da visionen befinner sig ett gigantisk sensorisk kanal bland hominider. Atskillig teorier ager pa grund av spekulerat inom att visuella signaler kan rulla sasom specifika signaler darfor att utlosa erotis attraktion. Skad det visuella systemets funktionella egenskaper verkar icke finnas till lampliga for proces itu medfodda signaler om sexuell tilldragning. Faktum befinner si att fotonerna som omfatt elektromagnetisk stralning och skinande ar energipartiklar. De kan sarskiljas av varandra genom sin vaglangd emella 10 3 och 10 ?14 meter. Do sensoriska synstrukturerna befinner si receptorerna (3 typer bruten kottar sam 1 art av stavar ) hos de neurosensoriska cellerna i nathinnan sasom detekterar fotoner med ett vaglangd mellan 400 sam 700 nm. Pundare villi dessa egenskaper, ino ultimat fall ino dagsljus, kan endast tre primar visuella signaler detekteras. Darjamte, den anatomiska nivan, visas saken da inte i gnagare kopplingar mellan visuella strukturer sam nervceller inom hypotalamus sasom styr hormonellt reproduktionssystem ( neuroner mo GnRH / LHRH). Itu dessa skal befinner si det osannolikt att det finns en nedarv grundlaggande visuell tecken forsavitt avelsbeteende. Anda kan det finnas till genomforbar att detaljrik upplysning, extraherad a proces bruten elementara visuella stimuli, kan fungera sasom en nedarvd signal. Denna kur, ehuru saken dar befinner si otrolig eftersom dess inneboende komplexitet, kan handa ino dom associerande kortikala delarna utav det visuella systemet.
I kondition at horseln ar horselns sensoriska strukturer sensoriska harepitelceller i snackans spiralorgan, sasom kanner av rorelser orsakade av molekylara vibrationer inom luft alternativ divateoxid. Molekylara vibrationer har ick specifika konsegenskaper, odla det kan uppenbarligen ej existera ett nedarv grundlaggande horsel signal sasom utloser sexuell dragning. Darjamte upptrader saken dar anatomiska nivan icke i gnagaranslutningar mellan horselstrukturerna sam nervcellerna i hypotalamus saso styr hormonellt reproduktionssystem ( neuroner at GnRH / LHRH). Sa smaningom kan det existera genomforbart att detaljrik vagledning, extraherad a proces it elementara horselstimuli inom associerande kortikala regioner, kan rulla saso nago nedarv tecken. Men experiment med gnagare indikerar att det antagligen ick finns markli medfodda horsel sexuella signaler, varken hos honan alternativ hos hanen.
Sammanfattningsvis ino saken da nuvarande kunskapslaget bara luktsystemet ino moderkaksdjur verkar specifikt organiseras for att bearbeta olika typer it medfodda signaler sasom kan utlosa erotisk tilldragning.
Signaler sasom utloser erotis attraktionskraft
Ino kurs tillsammans saken dar biologiska organisationen av sensoriska ordn ager undersoknin visat vikten bruten skilda upplysning (kon, alder, endokrin stallnin, genotyp, etc.) sasom formedlas utav kemiska molekyler sam deras flygplansrullning i erotis attraktionskraft.
Andra signaler, som ej befinner si kemiska samt saso det sta har befinner si tufft att befasta forsavitt de ar medfodda alternativt forvarvade, lira ocksa ett funktion ino erotisk attraktionskraft. Dessa signaler, saso relaterar mo erotis dimorfism sam precopulatory beteenden ( hyllnin visar ), befinner sig